Ofattbart..
Det tar aldrig slut
Det är helt ofattbart, det du gör mot dig själv och mot oss. Den ständiga oron kommer aldrig lägga sig om det inte sker dramatiska förändringar nu. Det måste hända något, för nästa gång kan det vara för sent. Det är sjukt att jag förväntar mig en nästa gång också, det ska inte behöva vara så. Hur kan du vilja något sånt här? Vi kommer aldrig förstå hur du mår, vi kommer aldrig kunna sätta oss i din sits och uppleva det du gör. Men det ger inte dig anledning att göra det du gör. Det du försökte göra. Jag vet att du inte vill något hellre än att må bra och det är min önskan också, men för att komma någonstans måste man börja någonstans. Det har det gjort förut men det har ändå börjat på ruta ett sen igen. Förstår du inte? Förstår du inte att det inte bara handlar om dig?! Du hade tänkt lämna oss och nästan det är oförlåtligt. Det är ofattbart också, att om det hade hänt en annan hade den personen säkert varit förstörd. Jag är förstörd på insidan men det växer inte utåt- och det är sorligt. Sorligt att man är van... Det är helt sjukt och det är det som ibland går upp för mig. När ska det gå upp för dig, när ska du visa dig själv och oss att du är mycket bättre än såhär? Snälla snälla snälla gör aldrig såhär igen, snälla... Ditt lidande skulle ta slut men det skulle vara början på vårt lidande som skulle vara ända till vår död... Tack du någonstans uppe i himmelen för att hon klarade sig denna gång också.
http://xlx-biztekz-xlx.tripod.com/sitebuildercontent/sitebuilderfiles/109.mp3