.

Jag fortsätter helgen med att bli hämtad av Joanna, åka och sola i Farsta och hämta ett par nycklar på jobbet av Tessi för att sedan åka en sväng till Ikea och kolla efter någon slags skoförvaring. Sen ska jag ta mig hem till mamma för att sy ett par klänningar och hämta en matta. Sen? You tell me!

Receptet på en torsdagkväll innan ledighet i tre dagar för min del blev lite rödvin, lite lindt, lite tvättstuga och lite utbrott på datorn. Resultatet blev helgfeeling, rena doftande kläder och en uppdaterad och förhoppningsvis skyddad dator.

Jag ska börja senare idag pga att någon nisse ska komma och sätta in radonmätare. Klockan åtta skulle dom börja och jag ringde igår och sa att dom skulle börja hos mig, eftersom dom ändå skulle börja nedifrån och jag bor på första våningen. Senast halv nio kom vi fram till. Nu är klockan halv, fortf. ingen här och jag måste gå strax. Nu får jag jobba över på torsdag i onödan, tack JBS.

Sitter på jobbet och sipprar blåbärssoppa i väntan på att det är dags att gå och träna. Det ska bli riktigt skönt att få svettas lite. Sen är det hem till jobb nummer två, dvs. laga mat, diska och ta sig an klädhögen. Kanske lite dammsugning på det. Älskade vardag!

Ibland hatar jag söndagar som dessa, ibland älskar jag dom. Med söndagar som dessa menar jag att jag är ensam, bakis, äter alldeles för fet mat, dricker alldeles för söt dricka och rör mig inte längre än mellan soffan och balkongen när det är dags för nikotin. Ikväll älskar jag det, jag njuter av ensamheten och har ingen vidare ångest över skiten jag fått i mig för det tränar jag bort i veckan.

Måndag: Jobb, funktionell träning
Tisdag: Jobb, core, gymstick aqua
Onsdag: Jobb, crikelträning el. vattengympa
Torsdag: Jobb, bodypump el. gym
Fredag: Ledig, afrodans el. gym
Lördag: Ledig, middag + utgång
Söndag: Ledig, ligga på soffan?

Min vecka låter väl oerhört spännande va? Åtminstone vardagarna. Ungefär lika spännande som mina sprickor i mungiporna. Men jag är ju faktiskt långledig den här veckan, så efter jobbet på torsdag börjar det bli grymt.

Baksmällan smyger sig på. Spelar ingen roll om jag dricker ett glas vin eller tio, känner alltid av det mer eller mindre. Frågan är hur värt det är. Och svaret på det blir, det är värt. Hamnade på femtiofyra vilket va sådär men åkte hem, tro det eller ej, innan klockan tre(har det hänt tidigare?) med trevligt sällskap.

Nu ska jag göra mig en omelett. Kanske lyxar till det med lite bacon också. Kurr kurr.

Jag tänkte faktiskt chocka med ett videoinlägg, men det sket sig med uppladdingen så det får bli en annan gång.

Kvällen igår blev lugn, Joanna kom förbi på ett glas vin men va pga lite tråkiga nyheter tvungen att åka hem igen. Hon och Sandra bytte av varandra och hon stannade på lite vin i ett par timmar. Sen blev det sängen och med tanke på att jag skulle upp och iväg till min älskade pappa idag är jag glad att det inte blev mer än så igår. Spenderade närmare fyra timmar med pappa sen var det hem till soffan. Nu sitter jag med med mitt rödvin och väntar på besked om vart det bär av ikväll. Joanna skulle ha kommmit men hör och häpna, hon var för trött. Men det ordnar alltid upp sig i slutändan och nu börjar det ordna upp sig på riktigt för snart är det vinet som talar.

För tillfället blir det inte intressantare än så. Vi hörs och de.

Dagens händelse får bli när jag går i min egna värld över ett övergångställe och innan jag ens hinner reagera ligger jag på marken med en värkande skinka och hand. Frågan är varför man känner sig så in i helvete dum i sådana siuationer? Man ställer sig upp illa kvickt som att inget har hänt och fortsätter gå, kikar runt lite om någon kan ha sätt, svärandes i tankarna, blöt om rumpan och tänder ciggen igen som släcktes när den och jag träffade isen. Sen var det inget mer med det, men man känner sig dum tills man har kommit tillräckligt långt bort för att inte ha platsen det skedde på i sikte ungefär.

Snart, snart, snart är det helg och snart, snart, snart fylls kontot på. Nästan två tredjedelar försvinner dock på en gång. Men när man vet att det är för att man ska till Thailand känns det liksom helt okej. Helt fucking okej. 76 days to go.

Frågan är varför jag ens ger mig på att försöka göra om bloggen. Jag tror jag är bättre än vad jag i själva verket är och i slutändan sitter jag och vet inte riktigt vad jag har ändrat på och kan inte ändra tillbaka det jag justerat på ngt konstigt vis.

Sov till strax innan tolv med den anledningen att jag är ledig idag och inte har så många måsten. Det enda skulle vara träning. Halv sex blir det funktionell träning. It goes like this: "Styrka och balans med fokus på bålen. I passet används bl.a gymbollar, hantlar och egna kroppen som redskap. Konditionsdel kan förekomma." Mycket bra pass om du frågar mig.

Det är sjukt värt att vara ledig en dag mitt i veckan såhär. Dock mindre värt att jobba helg, men man får försöka se det positiva i det med. Eller?

Har en tid hos låt oss säga fröken underlivsdoktor, sen blir det en te och lite skvaller med Joanna för att sedan ta mig till gymet och träna. Vare sig jag vill eller inte. Klart jag vill. Eller?

Jag har mått illa sen jag gick upp imorse och har i princip bara väntat på att magsjukan som går på jobbet ska bryta ut. Men eftersom det inte kommit upp något så antar jag att det är något annat. Trots illamåendet sipprar jag i mig lite drostdy-hof och försöker känna efter om det lutar åt sängen eller utgång. Jag vet att det mest rätta vore att stanna hemma, men å andra sidan är jag inne i mina jobba-varanann-helg veckor och då vill man ju få ut så mycket som möljligt av helgerna man är ledig.

Jaha, nehe, jag vet inte.

Nu ska en smått onykter Louise gå och lägga sig. Det blev en lång fest som hade blivit ännu längre om det inte var för att jag ska jobba imorgon. Ovärt! Men nyårsafton 2009 var allt annat än ovärt!