.

Toppen just nu


Tjejerna på jobbet (de flesta) som gör det okej att faktiskt jobba

Julgalan 06 som snart äger rum som vi har sett fram emot länge nu

Melody Clubs senaste album, högsta volym på bussen tack

Första advent på söndag, mysigt! (Snö behövs dock för att höja mysfaktorn)

Min nya Dior foundation, bästa jag haft. Verkligen värd pengarna!

Sist men definitivt inte minst, min Mattias <3


I dag är min sista dag som deltidare. I morgon är det december vilket betyder upp till heltid. Men det gör inte så mycket, mer pengar men fortfarande samma schema där jag är ledig 5 dagar i rad varanann vecka. Jobbar bara längre dagar. Och det är ju schysst! (Säger jag nu, är nog inte alltför kul att nästan alltid jobba elva timmars pass..)

Nåväl. Dags att göra sig redo för jobbet.

Jag vet inte riktigt vad som har hänt med mig, senaste två dagarna har jag fått två ryck. Det första var att gå upp på heltid och det andra var att jag skulle sälja min jacka och köpa en ny. La upp den på blocket i morse och har redan fått fem samtal. Så nu har jag den såld och då ska jag minsann köpa mig en ny, mindre storlek i färgen brun. Man kan ju undra vad mitt nästa ryck blir...hoppas det inte blir för drastiskt bara :p

Sitter här med min kopp te som vanligt och har precis ätit sesamknäcke (bästa!) och ska snart bege mig mot jobbet. Idag och imorgon kvar sen är jag ledig i fem dagar. Så lördag blir det förhoppningsvis lite festligheter, jag sysslar inte så mycket med sånt längre. Känns som det jag gör är att jobba och vara med Mattias. Man får ju faktiskt inte glömma bort allt annat trevligt i livet! Men nästa helg ska jag ut med ett par från jobbet, äta middag och dricka lite vin. Helgen efter det är det julshow med hela jobbet vilket jag tror kommer bli himla kul - att festa med dom. Efter det kanske man får bege sig hem till M:s nya lgt, för då har han flyttat. Känns som alla bara flyttar och samlar på sig mer o mer vuxenpoäng. Men jag samlar också på mitt lite smått genom att jag ska börja betala min telefonräkning själv, börjar med heltid och ställer mig i bostadskö. Haha, gud vad jag känner mig vuxen. Inte.

Nej nu ska jag till jobbet och träffa mina favvotjejer Therese och Kim!

Tjing!

Långsamt men ändå så man knappt hinner blinka

Trots att jag spenderat mina dagar den här veckan hemma och sjuk så går tiden fort. Dagarna bara flyger förbi, vecka efter vecka och månad efter månad. När man känner att man längtar efter ett spceillt tillfälle känns dock tiden väldigt långsam. Knasigt det. Men det mest knasiga är att tiden varken går fortare eller långsammare någon gång, den går exakt lika hela tiden. Ibland känns det bara mer och ibland mindre.

Jag begav mig ut idag första gången sen i söndags. Trots att jag inte är helt frisk så fick jag nästan panik och åkte och solade, lämnade in fjällisen på kemtvätt och handlade lite småsaker. (Dum som man är.) Nu börjar det sakta men säkert kännas att jag låg i solariet i typ 29 minuter. But that's just me, hatar att vara blek.

Det blir inget jobb förrens nästa vecka, ska vila upp mig helt. Eller om man kan kalla att vila upp sig att gå på lite 20årskalas vet jag ju inte, men vila från jobbet. Inte så trevligt att hosta och snyta sig framför alla kunder. Nästa vecka får jag hoppa in lite också så att det går jämnt ut.

Dags att laga lite mat till mig och mamma. Ikväll ska jag pussas med mannen som har mitt hjärta, Mattias. <3

Puss & Kläm!

För ett år sen var jag och mina dåvarande tjejer i full gång med företaget. QuickGuard UF. Vi älskade det, jag älskade det. Jag i princip levde för det och alla våra utekvällar och fikor på Castello. Det va där vi bodde, i projektrummet, på Castello och på Stureplan. Såhär ett år efter kan jag inte göra mer än bara tänka tillbaka på den tiden. För det är en tid som inte finns längre och den kommer inte komma tillbaka. På något sätt tror jag att man tror någonstans i bakhuvudet att det kommer en tid som den igen, och det kanske är därför man inte tänker alltför mycket på hur kul vi faktiskt hade det. Man tänker "jag har det bra nu" och vissa "om inte bättre". Från min egen sida hade jag ett roligare liv då än vad jag har nu, definitvit. Men livet är inte alltid kul. Jag har inte riktigt hunnit med, helt plötsligt tog vi studenten och visst var det en speciellt faktor som gjorde att vi splittrades på ett eller annat sätt men jag tror ändå inte det hade sett liknande ut idag ändå. Det jag märker nu som jag också märker att jag är rädd för är just det jag sa om att tider som varit faktiskt aldrig kommer tillbaka. Det gör mig lite ledsen.

Det var ett lekande liv, och jag tror inte att jag bara talar för mig själv om jag säger att livet lekte mer då än nu. Nu står jag här med ett jobb och har inga riktiga planer om framtiden. Visst tänker jag "jag ska plugga det såsmåningom, jag ska resa dit, jag ska göra ditt och jag ska göra datt". Men så simpelt är det ju faktiskt inte. Ska jag vara helt ärlig så vet jag ingenting om vad jag ska göra. Jag har mitt jobb nu, vet inte hur länge jag blir kvar där men jag vet att det är en trygghet nu när jag faktiskt måste börja betala hemma. - Betala hemma. Jag blev nästan lite irriterad när mamma och jag pratade om det... Men sen kom jag på mig själv. Jag pluggar inte, jag bara jobbar och tjänar massa pengar. Varför skulle jag ta alla dom till endast nöje medans mamma betalar allting hemma åt mig då jag är 19 år? Jag antar att jag inte insett det där med vuxenlivet än... Klat jag inte käner mig speciellt vuxen bara för att jag har tagit studenten och nu jobbar. Det tar nog ett tag att inse det där. Snart sitter man kanske i sin egen lägenhet och betalar sina egna räkningar så det är nog dags att börja öva på att ha lite utgifter redan nu, annars kommer det gå åt helvete för mig sen. Jag ver ju hur jag jobbar när det handlar om pengar. Inte min bästa egenskap det där med ekonomi.

Nu har jag fått skriva av mig lite men jag känner mig dock fortfarande full av tankar. Men nu är det dags för Top Model så det får bli i morgon, ska ta min sista dag hemma innan jag går tillbaka till jobbet. (Om jag nu inte får tillbaka allt snor...) Men just nu känns det som jag är redo på fredag för lite Media Markt.