.

Vad vi gör vi nu då?
Nu tar vi med oss den varma koppen till ballen, röker en sista cigarett med Ane Brun och tittar ut över ett mörkt och kallt Årsta. Sen kryper vi ner i mina svarta lakan, låter tankarna flöda och beger oss in i sömnen för att möta drömmarna. Sen vaknar vi och inser att vi inte är något vi. Det är bara jag som har en sån där kväll igen. En kväll i ensamhetens tecken och kallar sig själv för vi.

Men jag kan inte riktigt bestämma mig. Känns som jag är en utav dom där som både vill ha kakan och äta upp den. Fast egentligen är jag inte det. Eller så är jag det. Jag vet inte. Men jag vet att jag avslutar innan det här blir luddigt.