16 vs 30

En dusch och en promenad senare. Börjar känna mig som människa igen. Blir faktiskt inte rädd för min spegelbild längre. Vad jag däremot blir är lite fundersam över bilden här nedan som jag tog nyss. När jag tittar på den så förstår jag varför man tar legitimation på mig titt som tätt. Känns som jag lika gärna skulle kunna vara 16. Men å andra sidan har jag fått höra ett par gånger senaste veckorna att jag ser ut som närmare 30. Då skulle jag själv visserligen säga 16. Det där med makeup, det kan göra sitt - uppenbarligen. Det är skönt att vara utan svart kladd, men jag ska inte sticka under stolen med att jag redan längtar till nästa helg när jag får ta fram pennorna och ögonskuggorna igen. Mörkt ska det va. Svart ska det va. Snyggt.



























Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback