.

Jag orkar inte dra lördagen men jag vill dela med mig lite utav av den så jag tänker vara så fräck att jag kopierar det Joanna skrivit om lördagen!

Som duracellkaniner

"Jag slutar aldrig förvånas över min och mina vänners förmåga att festa. För varje helg kör vi lite längre och spårar lite mer. Lördagens festande slutade inte förns klockan tio på söndagsmorgonen. Det började lugnt och sansat runt klockan sju med middag tillsammans med Louise och Barris. Sen blev det lite dator, musik och dans innan Simon och Balazs kom, eller Stefan och Balazs som Louise sa hela kvällen. Då blev det prat om allt möjligt samtidigt som fotbollen var på. Strax efter klockan elva plingade även Eve på och då var vi verkligen igång, redan klockan åtta kände jag, Louise och Barris att kvällen skulle spåra så jag vill inte ens tänka mig Eves syn när hon helt nykter plingar på här. Här någonstans blir det svart för mig. Har fått berättat vi kört "Jag har aldrig", dansat, slitit av Simon och Balazs skjortor och tafsat på varandra. Även Mattias komm hit och runt tre, halv fyra börjar minnena komma tillbaka. Det är ungefär då Simon, Balazs och Eve går hem samt då Mattias däckar i min soffa och ramlar ner på golvet. Och eftersom mer folk är påväg hit försöker vi väcka Mattias, jag örfilar honom flera gånger utan någon som helst reaktion så vi fattar beslutet att vi ska försöka bära in honom. Men eftersom han är lång och tung orkar vi inte ens lyfta honom så vi släpar honom längs golvet och när vi ska dra honom över en tröskel vaknar han och undrar vad fan vi håller på med. Efter mycket om och men går han tillslut med på att lägga sig i sängen, vi stänger dörren och välkomnar nästa gäng. Klockan har troligtvis blivit efter fyra nu men alla är fortfarande lika taggade för det. Jag kan inte säga att jag exakt vet vad som hände resterande timmar, men jag vet att någon låg däckad inlåst på toaletten i flera i timmar så att folk var tvugna att gå ut och kissa, jag vet musiken spelades för fullt fram till klockan åtta på morgonen, jag vet att det hånglades, sjöngs och dansades. Jag vet att någon somnade i soffan, fick hela ansiktet fullt med kladdigt glitter och åkte hem. Jag vet att det diskuterades tuttar, sex och vänner. Jag vet att någon klockan 9 på morgonen halsade ur en flaska Malibu. Jag vet att någon filmade oss i över fem minuter. Jag vet att någon sov med någon och att någon annan lackade. Jag vet att när jag vaknade på golvet 13:00 dagen därpå ville ta ett gevär, trycka mynninen mot tinningen och trycka av. Huvudvärken och bakisångesten var inte att leka med! Sedan började folk röra sig hemåt och dom sista att lämna mig i kaoset gick runt klockan halv sju på kvällen. Sammanfattningsvis var det en grymt, grymt kul och spårad kväll!"

Finns annat smaskigt där också http://joan.webblogg.se
Förutom att hon och Barris åker till Thailand ikväll. Jag är sjukt deprimerad över det. På riktigt. Jag har fällt tårar idag och kommer säkerligen fälla några till. Fan vad jag kommer sakna er... 1 månad utan er, HUR ska jag klara mig?! Jag har Mattias men just nu känns det som att jag kommer bli den ensammaste människan på jorden. Ja, det är känsloladdat just nu, då brukar det bli överdrivet.

Nu ska jag iaf iväg och möta svinen. Vi ska luncha ute i Sundby på Malins jobb. Ska bli mysigt. Glad att jag är ledig såhär sista dagen innan dom åker faktiskt.