shopping, minnen, framtidsångest en torsdagkväll
Tredje dagen irad jag har glassat runt i staden och bara njutit av vädret och av att vara ledig. Denna torsdag bjöd på lite shopping, lunch och mys i solen med Barris. Eller Johanna som hon faktiskt heter. Hittade bland annat äntligen ett par jeans som satt som dom skulle. Fina var dom också. Nu får jag inte shoppa mer den här månaden. Kändes skönt att umgås med dig vännen. Så mycket minnen som kommer upp och vi hade ju hur mycket som helst att surra om. Nu när värmen har kommit så saknar man verkligen gamla tider. Jag skulle inte banga en sekund på att få uppleva vissa saker av dom jag nämde i mitt 20årstal till dig!
Nu tänkte jag skriva att jag älskar den här tiden också, sen ångrade jag mig... Well... I guess I do? Jag älskar min Mattias mer än något annat och att våren är här gör hela livet mycket lättare känns det som. Men ibland känns det inte som det finns så mycket mer. Enstaka riktiga vänner. Jag har dock inte älskat tiden mer än hösten 05 och våren 06. Time of my life. Just nu känner jag mig mest vimsig. Då hade jag min trygghet. Vi var sex starka tjejer som trodde vi skulle hålla ihop på samma sätt livet ut. Ja det var så det kändes då. Vi hade tryggheten i gymnasiet och visste alltid vad som skulle ske. Man behövde inte tänka så mycket frammåt för allt vi gjorde var kul, allt vi gjorde kommer alltid be a part of me. Nu sitter man här. Året jag ska fylla 20 år. Arbetslös och har på det flyttat hemifrån så ekonomin ger en lite små ångest. Har ingen aning om vad jag vill plugga och ännu mindre aning när jag ska börja plugga upp lite ämnen. Någonstans inom mig förtränger jag det faktumet att jag måste, om jag vill gå någon speciell utbildning. För det vill jag väl? Ibland känns det som att någon skulle behöva ruska om mig riktigt ordentligt så att lite bitar i huvudet faller på plats och man kan ta tag i saker. Jag har aldrig varit hon. Jag vill vara hon, motiverad till tusen med en vilja som heter duga. Jag känner mig så jävla tråkig som inte brinner för någonting. Någon drömmer om att bli mäklare, någon designer, någon polis, någon modejournalist... Vad brinner jag för? Jag brann för dansen när jag var mindre. Vet inte om det är det jag måste göra för att verkligen få känna det där igen... Usch nu när tankarna börjar springa och jag sitter och skriver börjar jag faktiskt känna riktig ångest. Jag blir fan riktigt jävla deprimerad. "Lev för dagen" - Visst, jättemysigt och lättsamt men kanske inte så bra i längden. Nu måste jag nog avsluta det här ämnet innan tårarna börjar rinna och jag känner mig alltför misslyckad, känner att det är nära nu.
Från det ena till det andra så har jag inte nämnt min klantighet i måndags. Jag & Mattias har ingen riktig balkong och nu när det är fint väder så går jag ut och röker. Våran dörr blir låst av sig själv så är jag ensam hemma måste jag ta med mig nycklarna. Det är första gången jag låser mig själv ute. Så där fick man sitta tills Mattias kom hem vilket tog en stund. Men pricken över i:et var att senare samma dag skulle jag ut och röka igen och Mattias skulle åka och träna sitt lag i fotboll. Vi gick ut samtidigt, han tog inte med sig nycklar men det gjorde faktiskt jag. När vi kom ut insåg jag dock att jag hade tagit fel nycklar. Det är verkligen inte likt mig, två gånger på samma dag. Så jag hade inget val än att åka med honom till träningen eftersom han redan var sen och inte hann skjutsa mig någonstans. Iklädd mjukisar, tunt linne, vårjacka och öppna skor fick jag stå på sidan av planen i sköna två timmar, halv åtta till halv tio. Det var svinkallt och vissa stunder trodde jag fan att jag skulle frysa till döds. Så efter det har jag börjat kolla så att nyckeln passar i dörren innan jag går ut, även fast jag vet att det är rätt, men för att vara på den säkra sidan.
Som vanligt är min påg på träning, så här sitter jag i min ensamhet och skriver och lyssnar på musik. Tänkte ta mig en dusch snart och lägga mig på soffan och längta efter honom. I morgon är det fredag (veckan har gått sjukt fort btw!) men det blir lugnt. Jag och min andra hemmafru Joanna ska kolla på våra mäns fotbollsmatch. Lördag blir det förmodligen festligheter. Brukar se ut så på schemat. En annan sak som kom upp på schemat idag - en inbjudan till mig och Mattias av Joanna att följa med på öppningsdagen på Gröna Lund den 28:e april. Allting gratis så med bra väder kommer det nog bli hur nice som helst.
Avslutningsvis; bion igår blev Nina Frisk och den är inte att rekomendera. Men det var himla mysigt ändå ;)
Nu tänkte jag skriva att jag älskar den här tiden också, sen ångrade jag mig... Well... I guess I do? Jag älskar min Mattias mer än något annat och att våren är här gör hela livet mycket lättare känns det som. Men ibland känns det inte som det finns så mycket mer. Enstaka riktiga vänner. Jag har dock inte älskat tiden mer än hösten 05 och våren 06. Time of my life. Just nu känner jag mig mest vimsig. Då hade jag min trygghet. Vi var sex starka tjejer som trodde vi skulle hålla ihop på samma sätt livet ut. Ja det var så det kändes då. Vi hade tryggheten i gymnasiet och visste alltid vad som skulle ske. Man behövde inte tänka så mycket frammåt för allt vi gjorde var kul, allt vi gjorde kommer alltid be a part of me. Nu sitter man här. Året jag ska fylla 20 år. Arbetslös och har på det flyttat hemifrån så ekonomin ger en lite små ångest. Har ingen aning om vad jag vill plugga och ännu mindre aning när jag ska börja plugga upp lite ämnen. Någonstans inom mig förtränger jag det faktumet att jag måste, om jag vill gå någon speciell utbildning. För det vill jag väl? Ibland känns det som att någon skulle behöva ruska om mig riktigt ordentligt så att lite bitar i huvudet faller på plats och man kan ta tag i saker. Jag har aldrig varit hon. Jag vill vara hon, motiverad till tusen med en vilja som heter duga. Jag känner mig så jävla tråkig som inte brinner för någonting. Någon drömmer om att bli mäklare, någon designer, någon polis, någon modejournalist... Vad brinner jag för? Jag brann för dansen när jag var mindre. Vet inte om det är det jag måste göra för att verkligen få känna det där igen... Usch nu när tankarna börjar springa och jag sitter och skriver börjar jag faktiskt känna riktig ångest. Jag blir fan riktigt jävla deprimerad. "Lev för dagen" - Visst, jättemysigt och lättsamt men kanske inte så bra i längden. Nu måste jag nog avsluta det här ämnet innan tårarna börjar rinna och jag känner mig alltför misslyckad, känner att det är nära nu.
Från det ena till det andra så har jag inte nämnt min klantighet i måndags. Jag & Mattias har ingen riktig balkong och nu när det är fint väder så går jag ut och röker. Våran dörr blir låst av sig själv så är jag ensam hemma måste jag ta med mig nycklarna. Det är första gången jag låser mig själv ute. Så där fick man sitta tills Mattias kom hem vilket tog en stund. Men pricken över i:et var att senare samma dag skulle jag ut och röka igen och Mattias skulle åka och träna sitt lag i fotboll. Vi gick ut samtidigt, han tog inte med sig nycklar men det gjorde faktiskt jag. När vi kom ut insåg jag dock att jag hade tagit fel nycklar. Det är verkligen inte likt mig, två gånger på samma dag. Så jag hade inget val än att åka med honom till träningen eftersom han redan var sen och inte hann skjutsa mig någonstans. Iklädd mjukisar, tunt linne, vårjacka och öppna skor fick jag stå på sidan av planen i sköna två timmar, halv åtta till halv tio. Det var svinkallt och vissa stunder trodde jag fan att jag skulle frysa till döds. Så efter det har jag börjat kolla så att nyckeln passar i dörren innan jag går ut, även fast jag vet att det är rätt, men för att vara på den säkra sidan.
Som vanligt är min påg på träning, så här sitter jag i min ensamhet och skriver och lyssnar på musik. Tänkte ta mig en dusch snart och lägga mig på soffan och längta efter honom. I morgon är det fredag (veckan har gått sjukt fort btw!) men det blir lugnt. Jag och min andra hemmafru Joanna ska kolla på våra mäns fotbollsmatch. Lördag blir det förmodligen festligheter. Brukar se ut så på schemat. En annan sak som kom upp på schemat idag - en inbjudan till mig och Mattias av Joanna att följa med på öppningsdagen på Gröna Lund den 28:e april. Allting gratis så med bra väder kommer det nog bli hur nice som helst.
Avslutningsvis; bion igår blev Nina Frisk och den är inte att rekomendera. Men det var himla mysigt ändå ;)
Kommentarer
Trackback