27 mars
http://www.youtube.com/watch?v=i81mDYaVXe8
I sanningens ord skulle jag har börjat söka jobb dag 1. För nu ignorerar jag det faktum att jag har hunnit bli bekväm på bara 1½ vecka. Omotiverad till att söka nytt jobb. Känns som en jobbig process. Börja om från noll. Men jag ska, jag ska.
Eftersom att dagens planer var inställda bestämdes en lunch i city med Joanna. Åkte in och var vid Sveaplan vid tolv och väntade utanför hennes jobb. Det är verkligen som man har förväntat sig av 'erik olssons fastighetsbyrå'. Propert klädda nissar kom ut och med hakan i luften. Nåväl, blev en god mozarellasallad på någon liten italiensk resturang sen tillbringade vid sista tiden av den vi hade på oss i solen, skvallrandes som vanligt. Efter det tog jag mig upp till hötorget och strosade runt på gatorna. Inhandlade ett par solglasögon, två t-shirt-klänningar och två skärp. Inte för att det var nödvändigt men hur svårt är det inte att hålla i pengarna när man vet att dom finns på kortet och man provar kläder? Vid halv fyra mötte jag min pojke efter hans jobb så åkte vi hem tillsammans. Falukorv och stuvade makaroner stod på matschemat. Låter ju halvkul men det smakade faktiskt fint. Nu har han smitit iväg på fotbollsträning och jag passar på leka lite nörd framför datorn. Förstår inte hur han orkar. Hans schema är i princip alltid fullspäckat med olika sorters träningar hit och dit. Om man ändå var så motiverad.
Angående lite bravader om helgen. Vem är inte trött på prat bakom ryggar? Man kommer tydligen aldrig ifrån sånt- även om det handlar om vänskap som inte ens har samma band som förut. Inte i närheten. Jag orkar inte fundera allt för mycket över det för trots att jag blivit lite inblandad i härvan så har det inte med mig att göra. Kan inte bara folk stå för vad som säger istället för att springa runt och låtsas som ingenting. Det är inte alltid det lättaste att säga till folk vad man verkligen tänker... Men i sånna fall är det kanske bäst att vara tyst helt och hållet. Det blir inte roligt för någon. När det mesta redan kommit fram varför inte släppa och lätta lite? Jobbigt för stunden men bästa i längden- definitivt. Och förmodligen en räddning på vänskapen i detta fall.
Nu ska jag gå ut i vårkvällen med en sån där onyttig pinne och låta tankarna promenera lite i huvudet. Jag har en del tankar kring saker jag med. Men dom håller jag för mig själv - för dom berör bara mig. Eller?
Just det:
Eftersom jag har en vän vid namn Lenita som tydligen behöver bekräftelse och ville ha plats i min blogg så skulle jag vilja ägna en rad åt henne :) Du ska veta att du är världens goaste tjej och trots att våra kvällsciggar börjar sina lite periodsvis vet vi att dom alltid kommer tillhöra oss! Med den här låten http://www.youtube.com/watch?v=d4FM2_t3ALo på dansgolvet och armen i luften kommer vi alltid överleva <3
I sanningens ord skulle jag har börjat söka jobb dag 1. För nu ignorerar jag det faktum att jag har hunnit bli bekväm på bara 1½ vecka. Omotiverad till att söka nytt jobb. Känns som en jobbig process. Börja om från noll. Men jag ska, jag ska.
Eftersom att dagens planer var inställda bestämdes en lunch i city med Joanna. Åkte in och var vid Sveaplan vid tolv och väntade utanför hennes jobb. Det är verkligen som man har förväntat sig av 'erik olssons fastighetsbyrå'. Propert klädda nissar kom ut och med hakan i luften. Nåväl, blev en god mozarellasallad på någon liten italiensk resturang sen tillbringade vid sista tiden av den vi hade på oss i solen, skvallrandes som vanligt. Efter det tog jag mig upp till hötorget och strosade runt på gatorna. Inhandlade ett par solglasögon, två t-shirt-klänningar och två skärp. Inte för att det var nödvändigt men hur svårt är det inte att hålla i pengarna när man vet att dom finns på kortet och man provar kläder? Vid halv fyra mötte jag min pojke efter hans jobb så åkte vi hem tillsammans. Falukorv och stuvade makaroner stod på matschemat. Låter ju halvkul men det smakade faktiskt fint. Nu har han smitit iväg på fotbollsträning och jag passar på leka lite nörd framför datorn. Förstår inte hur han orkar. Hans schema är i princip alltid fullspäckat med olika sorters träningar hit och dit. Om man ändå var så motiverad.
Angående lite bravader om helgen. Vem är inte trött på prat bakom ryggar? Man kommer tydligen aldrig ifrån sånt- även om det handlar om vänskap som inte ens har samma band som förut. Inte i närheten. Jag orkar inte fundera allt för mycket över det för trots att jag blivit lite inblandad i härvan så har det inte med mig att göra. Kan inte bara folk stå för vad som säger istället för att springa runt och låtsas som ingenting. Det är inte alltid det lättaste att säga till folk vad man verkligen tänker... Men i sånna fall är det kanske bäst att vara tyst helt och hållet. Det blir inte roligt för någon. När det mesta redan kommit fram varför inte släppa och lätta lite? Jobbigt för stunden men bästa i längden- definitivt. Och förmodligen en räddning på vänskapen i detta fall.
Nu ska jag gå ut i vårkvällen med en sån där onyttig pinne och låta tankarna promenera lite i huvudet. Jag har en del tankar kring saker jag med. Men dom håller jag för mig själv - för dom berör bara mig. Eller?
Just det:
Eftersom jag har en vän vid namn Lenita som tydligen behöver bekräftelse och ville ha plats i min blogg så skulle jag vilja ägna en rad åt henne :) Du ska veta att du är världens goaste tjej och trots att våra kvällsciggar börjar sina lite periodsvis vet vi att dom alltid kommer tillhöra oss! Med den här låten http://www.youtube.com/watch?v=d4FM2_t3ALo på dansgolvet och armen i luften kommer vi alltid överleva <3
Kommentarer
Trackback