.

Varför känns det alltid som att man väntar på något?
Eller man och man. Jag. Det är inte så att jag går och tänker på att jag väntar på något men jag kommer på mig själv ibland. Det kan ju ha att göra med att jag inte har något speciellt att se fram emot just nu. Inget speciellt som ska hända, ingen resa. Jag vet inte. Men ibland känns det bara tråkigt. När jag kommer på mig själv, som dessa stunder, försöker jag ta dagen som den kommer. Man behöver väl kanske inte alltid ha något att se fram emot? Det känns bara tråkigt. Det känns tråkigt att vänta på inget.

Men som sagt, ska försöka att inte tänka på det. Det är bara vissa stunder det blir såhär. Inte ofta alls när jag tänker efter. Så va fan klagar jag över då? Helt ärligt, jag vet inte. På att det är tråkigt att vänta helt enkelt. Det är alltid tråkigt att vänta.

Jag höll mitt ord idag och städade. Inte allt, men mycket. Sen har jag inte gjort så mycket mer. Va en stund med karln min, hämtade ut våra skattepengar och åt middag. Sen begav han sig mot fotboll och är ännu borta. Jag har fördrivit lite tid framför bland annat Jerry Springer... Förstår inte varför egentligen. Det är så jävla tragiskt program. Det måste vara uppgjort? Det kan väl inte finnas sådär mycket sjuka människor, eller?

Imorgon ska jag hem till min älskade syster Therese i Midsommarkransen. Vi ska äta lunch och umgås. Ska bli riktigt mysigt, vi träffas inte alls ofta längre. Så det blir några värdefulla timmar imorgon.