HEJ DÅ HELGEN

Jag vet inte hur jag ska förklara men den här påskhelgen har känts som något slags avslut. Kan verkligen inte sätta ord på vad jag menar men det är bara en känsla av förändringar och avslut. Helgen har varit den längsta någonsin känns det som. Den har varit känslosam och händelserik. På något konstigt sätt vill jag inte att den ska vara över. Inte för dens innehåll. Det är bara en känsla. En jätteskum känsla. Det har säkert med lite olika saker att göra. Den har dels handlat om människor som betyder mycket för mig, mest för mig. Isabel, Joanna, Lenita och Mattias. Som bland annat att Isabel var hemma men nu är tillbaka i Spanien. Jag saknar verklgien henne när hon inte är hemma och när hon är hemma förstår jag verkligen varför jag gör det. Joanna har lämnat tonåren till tjugo år. Det har visserligen inte så mycket med mig att göra och jag har inte ens träffat henne i helgen men av någon anledning har jag tänkt en del på det. På konsekvenserna av att bli vuxen. Lenita har förlorat en väldigt närstående till himmlen och när det väl hände ville jag bara finnas i hennes närhet och krama henne. Men hon var för långt bort. Jag har varit med Mattias 24/7 sen i torsdags och bara en sån sak att han åkte iväg på match ikväll kändes konstigt. Som sagt. Jag vet inte hur jag ska förklara men det känns konstigt att lämna den här helgen. Den här senaste perioden. Det handlar inte om att jag inte vill det är bara den märkliga känslan. Någon som förstår ungefär vad jag är inne på?




Mattias, Isabel, Lenita. Jag älskar er.


http://www.youtube.com/watch?v=JVciSFc5Wrw&mode=related&search=
(för er som inte förstått så lägger jag bara in en länk ibland på sköna låtar)

Kommentarer
Postat av: Jess

TACK FÖR GRATULATIONEN! ♥

Söta bilder :)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback